Hårt vatten – tecken, konsekvenser och lösningar

Vad är hårt vatten?

Hårt vatten är vatten med hög halt av kalcium- och magnesiumjoner, vanligen över 10 °dH. Mineralerna löses ut när grundvatten passerar kalkrika jordlager och berggrund. Hårt vatten är inte hälsofarligt att dricka, men det fäller ut kalk i rör, vitvaror och varmvattensystem – med högre energiförbrukning och slitage som följd.

Grundvatten är den huvudsakliga källan till hårt vatten, och kranvatten består i många fall av grundvatten. När nederbörd rinner genom olika jordlager löser vattnet upp mineraler som kalcium, magnesium, kisel och järn. Ju längre tid vattnet varit i kontakt med djupare kalkstenslager, desto hårdare blir det.

Hårdheten anges vanligtvis i tyska grader (°dH), där 1 °dH motsvarar 17,8 ppm. Svenska VA-bolag klassar vanligen 0–2 °dH som mycket mjukt, 2–5 som mjukt, 5–10 som medelhårt, 10–20 som hårt och över 20 °dH som mycket hårt. Något gränsvärde för hårdhet finns inte i Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Kalkavlagringar börjar fällas ut redan vid cirka 7 °dH.

Hur vet man om man har hårt vatten?

Du har sannolikt hårt vatten om kalk återkommer på duschväggar och kranar kort efter rengöring, om disk och glas får vita fläckar och om vattenkokaren bygger beläggningar. Säkert besked ger ett dropptest i °dH eller din kommuns uppgift om vattenhårdheten. Vanliga tecken:

• Kalkfläckar och beläggningar på duschväggar, kranar och i handfat
• Vita fläckar på disk och glas – även efter diskmaskinen
• Beläggningar i vattenkokare och kaffemaskin
• Torr hud och matt, strävt hår efter duschen
• Tvätt som känns sträv och färger som bleknar
• Tvål och schampo som löddrar dåligt

Hur mäter man vattnets hårdhet?

Snabbast är att slå upp din kommun i vår hårdhetstabell, som anger hårdheten i °dH för kommunalt vatten. Exakt värde vid din egen kran får du med ett dropptest hemma: droppa testvätska i ett vattenprov tills färgen slår om – antalet droppar motsvarar hårdheten. Har du egen brunn är ett eget test enda säkra sättet.

Hårdheten varierar stort över landet. Naturligt hårt vatten finns enligt SGU främst i kalkberggrundsområden som Uppsalaslätten, Öland, Gotland, stora delar av Skåne, Östergötland och Västergötland – medan merparten av svenskt kommunalt dricksvatten är mjukt.

Vad ställer hårt vatten till med?

Kalcium och magnesium fälls ut som kalk där vattnet värms: på värmeelementen i panna, tvättmaskin, diskmaskin och vattenkokare samt i varmvattenberedaren. Kalklagret isolerar så att mer energi krävs, rören blir gradvis trängre och apparaterna slits i förtid. Dessutom går det åt mer tvättmedel, tvål och rengöringsmedel i hårt vatten.

Kalken lägger sig som ett isolerande lager på värmeelementen i panna, tvättmaskin, kaffemaskin, diskmaskin och vattenkokare – och då krävs mer energi för att värma vattnet. I rören gör avlagringarna ledningarna gradvis smalare, vilket sänker flödet och i värsta fall sätter igen rören helt. Apparater som slits av kalk får kortare livslängd, och du förbrukar mer tvättmedel, tvål och rengöringsprodukter än du skulle behöva.

Vad är mjukt vatten?

Mjukt vatten har låg halt av kalcium och magnesium – under 5 °dH enligt den vanliga svenska skalan. Det ger färre kalkavlagringar i rör och apparater, längre livslängd och bättre effektivitet i allt som värmer vatten, lägre förbrukning av tvättmedel och tvål – och både hud och hår upplevs mjukare.

Vad kan man göra åt hårt vatten?

Den dokumenterade lösningen är en avhärdningsanläggning som byter ut kalcium och magnesium mot natrium genom jonbyte. En Hydrosoft-avhärdare gör det helt utan el, i marknadens mest kompakta format och med Kiwa-certifikat för dricksvatten. En familj kan spara upp till 6 900 kr per år på lägre energiräkning, mindre underhåll och färre rengöringsprodukter.